Dharamshala

Dharamshala

Dharamshala och i synnerhet Mcleodganj som är en ort ovanför Dharamshala i bergen där Dalai Lama, den andlige och politiske ledaren för Tibet bor med en stor tibetansk exilbefolkning och även den tibetanska exilregeringen är en mycket harmonisk plats och om en inte visste att det är en del av Indien skulle en kunna tro att det är Tibet.

Massor av tibetanskt hantverk och god tibetansk mat och leende människor och munkar. Den typiska bilden av Shangri-La. Väldigt vackert.

I alla fall så vandrade vi och såg en känd vattenfallsdal utanför Mcleodganj som heter Bhagsu, det var väldigt vackert och friskt på morgonen!

Sedan for vi till en helig sjö som heter Dal, som maträtten dal men som inte är samma så klart haha. Den är helig för hinduer och där fanns en del hindutempel som de lokala hinduerna vördar och tillber. En viktig notis i detta är att den befolkning som lever här som är tribals, det vill säga ursprungsbefolkning har blivit hinduer och hindufierade genom historien, blandat med deras lokala gudar, vilket var intressant att diskutera.

Efter detta for vi och såg de riktiga Himalaya bergen, eller delar av dem vid en känd utkiksplats som jag har glömt namnet på men det var en sjukt härlig känsla. Jag ville bara flyga och jag förstår varför bergen har sådan enorm betydelse i religioner i Indien och för buddhismen då de är så mäktiga men ändå så lugna.

Vi besökte även Dalai Lamas tempel och hus där den tibetanska ledaren och exilregeringen bor, det var intressant och mäktigt även då han är en stor förebild för mig och jag har engagerat mig en del i Tibet frågan men skulle vilja engagera mig mer. Vi besökte även museet för Tibet och som beskriver ockupationen och Tibets historia och relationer med Kina, intressant men rörande och en blir bara arg av att se all orättvisa. Det jag inte förstår är allt hat, och den förintelse tibetanerna utsätts för av Kina och att ingen gör något?

Dags för aktion, för min del!

När vi gjorde intervjuer med tibetanerna var det mycket intressant att ingen av dem hade röstat av diverse anledningar, en del var på grund av flykting och identitets problematiken för dem. Den tibetanska exilbefolkningen i Indien är delad, den ena är konservativ och vill behålla sin säregenhet och identitet och inte bli en del av Indien och den andra vill bli en del av Indien och kunna ta del av sina medborgerliga rättigheter. En del tibetaner vill delta men vågar inte då de känner sig i vägen och som värdelösa av den indiska staten och dess behandling av dem. Andra anledningar var för att att det finns delningar i indiska systemet angående tibetanernas rätt att delta och att rösta i Indiens demokrati, där valkommissionen är för och vill ge alla tibetaner medborgarskap och rösträtt medan central regeringen säger nej. Därav har valdeltagandet bland tibetaner endast varit 250 av 15 000 individer, sjukt lite och förvånande för mig. Något måste helt klart göras för att bygga broar mellan minoriteten och majoriteten och i sin tur kan de påverka situationen i hemlandet då de ses som symboler och hjältar för Tibets frihet av de egna i hemlandet.

Överlag var vistelsen i Dharamshala mycket bra och jag kommer gärna tillbaka hit, för att lära mig tibetanska kanske, meditera eller vandra i bergen och se det vackra landskapet.