Amritsar
Efter
Dharamshala for vi med buss till den hektiska och heliga staden för
sikherna kallad Amritsar i det heta och vackra Punjab som är känt
för sitt jordbruk och sitt folks vänliga inställning. Amritsar var
sjukt varmt och maten kryddig, samt som vilken indisk stad som helst
oerhört kaotisk men även vacker.
I
Amritsar såg vi självfallet många Gurudwaras som är sikhernas
heliga tempel och självklart Harmandir Sahib, den största
Gurudwaran som är den viktigaste i Sikhismen för den innehåller
deras heliga bok Guru Granth Sahib.
Ett
oerhört mäktigt tempel och väldigt vackert. Det kändes verkligen
som en spirituell plats.
För
de som inte vet något om sikhismen så skulle det väldigt enkelt
kunna beskrivas som en blandning av islamiska och hinduiska
influenser och de gör mycket välgörenhetsarbete för fattiga som
att laga mat till dem varje dag i templen etc. de känns
traditionellt igen då karlarna bär stora turbaner i alla möjliga
färger och har långt skägg då de av religiösa skäl inte får
raka sig eller klippa sig och kvinnorna med sina färgglada
punjabiska dräkter.
Efter
detta besökte vi Jalianwala Bagh som är ett monument för
frihetskampen från Storbritannien och även för sikherna då
britterna här mördade tusentals civila. Idag är det en trädgård
och ett monument. Där blev vi fotograferade sjukt mycket jag och
Beatrice, jag tror det är för att folk inte träffar på så mycket
utlänningar här som i Varanasi och Delhi så de vill ta kort med
dig.
Det
är en sån grej som bara händer i Indien, ta kort med främlingar,
gärna utlänningar, för då kan de skryta för bekanta sen att de
har träffat ”utlänningar”, lite samma som med japaner faktiskt.
De
vill inget illa, men för folkskygga skandinaver kan det vara lite
läskigt i början, men du vänjer dig.
I
Amritsar intervjuade vi med fokus på den sikhiska gruppen om valet,
deras förhoppningar, problem i livet, lokala partier etc och vi
besökte även Wagah gränsen som är en gränsstation mellan
Pakistan och Indien där det varje dag är ett himla skådespel då
flaggorna för respektive länder ska hissas upp och bytas. Det är
lite sandlådenivå, publiken på båda sidor ska överrösta
varandra och skrika och spela musik. Väldigt intressant men jag
gillar inte stämningen, nationalism kan vara bra om det handlar om
utbyten mellan nationer men inte om det handlar om att hetsa varandra
och att se ner på andra nationer, det är inte nationalism det är
nationalsocialism (nazism).